när orken tar slut

Usch vilken tråkig dag jag hade igår. All energi var som bortblåst, jag hade så ont i ryggen och benen att jag inte visste vad jag skulle ta mig till. När mamma kom hit på eftermiddagen började jag med att storgrina, jag är ganska bra på att bita ihop annars men när jag träffar mamma går det helt enkelt inte och allt jag är ledsen för kommer på en och samma gång.
Sen kom hem Emil hem från Sunderbyn där han hade varit och träffat kirurgen som opererade honom 2009, och det var inte heller med särskilt roliga besked. Känns som att det aldrig tar slut! Så där satt jag och tyckte synd om både mig själv och om Emil. 

Nåja, idag känns allt mycket bättre och den här dagen har redan börjat på bästa sätt med sovmorgon till klockan 8!  Nu ska jag snart gå in på byn och luncha med Ida och Pernilla innan vi ska till BVC för 8-månaders kontrollen, bäst jag börjar göra mig klar! :) 
 
Tur jag har den här lilla glädjespridaren ♥

  


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0